Dagligen läser vi om uppgifter som bekräftar att bosadsbristen i Stockholm är akut. Hälften av innevånarna mellan 20-27 år i Stockholm saknar en egen bostad.
Hur ska unga bostadslösa i Stockholm kunna köpa en lägenhet när de är arbetslösa och inte får låna pengar hos banken? Bostadspolitiken i Stockholm har misslyckats totalt. Arbetslöshetenhos unga är ett gigantiskt problem. Om du inte har ett välbetalt jobb, en förmögenhet eller rika föräldrar får du inget eget boende. Kraven från bostadsförmedlingen är bland annat att man ska ha en fast anställning. Man ska också ha en inkomst som är tre gånger årshyran. För att banken ska låna ut pengar till en bostadsrätt måste du ha en trygg inkomst eller en borgenär.
Och för att klara en befolkningsökning i länet på 500000 människor måste det byggas 12000 nya lägenheter per år, vilket vi inte är i närheten av. Så om situationen ter sig kaotisk idag kommer det att bli en katastrof i framtiden.
Politiker måste driva frågan om att bygga billiga lägenheter för unga. Lägenheter med enkel standard och låg avgift/hyra där unga människor kan ta ett första steg i vuxenlivet. Bygg "ungdomsbostäder", som enklare studentbostäder fast utan kravet att vara student för att bo där.
Att unga idag inte röstar på Alliansen är föga förvånande, inte på något område har Alliansen en politik som hjälper unga människor att förverkliga sina liv.
Läs vad andra bloggare tycker om stadsbyggnadsfrågor: Peter Andersson, Stadshusbloggen, Mer vänster i Uppsala.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Det ska inte byggas några specifikt riktade lägenheter, vad är det för dumheter. Bygga behövs men inga grupper ska prioriteras över andra.
Sluta med det där tänkadet att vissa ska kvoteras, ha förtur ...etc..etc det är gräddfiler och det passar inte i ett modernt samhälle.
Hej anonym,
Det handlar inte om att ha ett kvoteringssystem för gräddfiler utan att bygga lägenheter som unga människor har råd att bo i?
Eller tycker du att situationen i Stockholm är bra som den är idag? Vad har du för lösning? Jag blir nyfiken.
Hur ser ditt "moderna" samhälle ut?
Mvh
Seved
(ej samma anonym) Enligt marknadfolkets alla regler så kommer boendemarknaden anpassa sig. Är ungdomsarbetslösheten rekordhög nu så har unga inte råd/får ej lov att ta lån för att köpa BR. Då kommer efterfrågan på BR att minska, och därmed priserna att sjunka tills dess att en jämvikt hittats igen.
Så funkar det ju i teorin iaf. I praktiken behöver vi ändå fler hyresrätter pga. det finns en efterfråga på tillfälligt boende men framförallt på billigt boende. Beroende på hur långt vi kommit i utvecklingen av vår demokrati så borde "boende för alla" vara en självklarhet. Det behöver inte vara lyxigt, men tak över huvudet tycker jag borde vara en självklarhet.
Väldigt märkligt att man fortsätter ta in enorma mängder invandrare trots bostadsbrist i landets tre storstäder. Det här är inget nytt direkt. Men vansinnet ska bara få fortsätta i all oändlighet.
Hej anonym,
Tror du verkligen att bostadspriserna kommer att sjunka?
Det blir intressant att se om du får rätt.
Jag tror tvärtom att priserna kommer att öka, i o m att det är en så stor bostadsbrist. Människor flyttar till Stockholm och att efterfrågan är större än utbudet håller priserna uppe och får dom förmodligen också att öka.
Men den som lever får se. Oavsett borde det byggas billigare, enklare bostäder till unga människor. Dagens situation är ohållbar i längden.
Mvh
Seved
Just Stockholm är lite specialfall. Det som talar för att priserna sjunker är ju ökad arbetslöshet (ungdomar framförallt), risk för kommande räntechock och att bostadsprisindex ligger omkring 2x över "normalt", där normalt baseras på hur det historiskt sett ut. Det som talar emot är införandet av marknadshyror, inbromsning av nybyggnation och påskyndad urbanisering (mkt pga. politiken som förs). Den som lever får veta.
Hej Seved!
Personligen tror jag att man måste tänka lite större.
Det handlar om att till en början koppla ihop utbildning med arbetsmarknad så att de unga blir anställningsbara. Tyvärr har vi inte prioriterat detta under tidigare socialdemokratiska regeringar.
Nu måste vi byta väga och slå alla vara kloka huvuden ihop och satsa på framtidens arbetskraft.
Vi kan titta på andra länder när det gäller anställningsbarheten.
Ett lysande exempel är Kanada. De har jobbat stenhårt med det här hela vägen genom utbildningssystemet. Det har till en början en annan pedagogik i skolan än vad vi har. De har genom den pedagogiska modellen Service-Learning kopplat ihop skolan med verkligheten så att eleverna kan få erfarenhet under sin skolgång på ett naturligt sätt. Istället för att bara mata på med kunskap från katedern så har man också kopplat in verkligheten och samhället utanför skolan. På detta sätt så ger man eleverna möjlighet att få erfarenhet som är mycket nyttigt och ger referenser för framtiden. Dessutom har man inom den högre utbildningen också kopplat ihop det med verkligheten genom ett federalt program som heter Federal Student work experience program (FSWEP).
Detta federala program kopplar ihop akademin med olika federala myndigheter så att de kan få kvalificerad arbetslivserfarenhet som är direkt anpassat efter individens akademiska studieprogram.
Detta fungerar bra i Kanada därför att de federala och nationella myndigheterna anställer just dessa personer. Det syns tydligt då man också har ett specialprogram som heter "The Canada School of Public Service" som ger spetskompetens och förbereder individen för en karriär inom Public Service (statliga och federala myndigheter).
Dessutom har man den fördelen i Kanada att det också finns en stor möjlighet för studenter och nyutexaminerade att få tillgång till meriterande Internships på olika företag, myndigheter, NGOs osv. På detta sätt får de både erfarenhet och referenser för framtiden vilket aldrig är bortkastat.
Dessutom har de en rimliga nivå på ingångslönerna än i Sverige. Det syns tydligt när man går in på Monster.com och Monster.ca och söker på Entry Level. Man ser att det finns massvis med lediga jobb och fler utannonseras varje vecka.
Från Amerika kan vi lära oss av deras "University-Community Parternships" som fungerar som en aktiv samverkan mellan akademi och verklighet som gör studenterna anställningsbara och attraktiva på arbetsmarknaden efter examen. Den här typen av partnerskap mellan akademi och verklighet är något vi har behov av i Sverige. Speciellt gäller det de utbildningsprogram som idag har minimal eller ingen samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad/näringslivet.
Vi kan lära oss mycket av det här för att göra det lättare för ungdomar att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden.
Mvh
Mikael
Skicka en kommentar