Svenska ungdomar.

Förra veckan slog fem killar under 18 år ihjäl en jämnårig i Stockholm. Huvudskadorna var så stora att hans liv inte gick att rädda. Nu sitter gärningsmännen inspärrade på Kronobergshäktet var för sig för att inte kunna snacka sig samman och måla upp en bild som inte stämmer överens med verkligheten. Killaranas advokater beklagar sig och tycker det är hemskt att dom sitter inspärrade. Vad är det som är så farligt? Dom har slagit ihjäl en människa. Far dom illa av att sitta inlåsta? Ibland undrar man vad vi har för syn på våra brottslingar. Att pojkarna är unga gör det hela mer tragiskt men att bli upprörd över att dom hålls instängda efter att ha slagit ihjäl en människa är absurt.

En 50-årig man skjuter ihjäl en 16-åring och skadar en svårt efter år av trakasserier. Sociala myndigheter har inte känt till att familjens son mobbats. Frågan man ställer sig är vad gjorde de föräldrar vars barn i år kunde fortsätta göra livet svårt för en familj? Varför tog dom inte deras mopeder? Det är märkligt hur vi tror att myndigheter ska lösa alla våra problem. Vad hände med det personliga ansvaret?