Självskapat politikerförakt

I DN idag kan man läsa om kommunala folkomröstningar. Om minst fem procent av de röstberättigande i en kommun begär folkomröstning måste fullmäktige ta upp ärendet och säga ja eller nej till en folkomröstning. Sedan 1994, då möjligheten infördes, har kommunerna fått in 22 ärenden varav ett (!) lett till att kommunen i fråga sa ja till en folkomröstning.

I exempelvis Kristianstad skulle man bygga en ny arena och 3700 människor skrev på en lista i hopp om att få till en folkomröstning. Dessa underskrifter ignorerades eftersom politikerna tyckte att ett sådant beslut var alldeles för avancerat för folket att ta.

Är det konstigt att folk tycker illa om politiker? Att vara förtroendevald innebär just att man har fått folkets förtroende, man är folkets representant. Gång på gång visar folkvalda att dom inte bryr sig ett skit om vad folket tycker. Dom sätter sig på höga hästar och vet bäst. Detta i sin tur leder till att våra förtroendevalda blir folkskygga, för tänk, när dom står på torget och möter väljarna måste dom ju stå till svars för de beslut dom själva har tagit!

Det är märkligt att många folkvalda inte vill möta sina väljare. Ärligt talat, varför inte hitta något annat att göra? Demokratin undermineras om det personliga mötet försvinner. Så ni som har förtroendeuppdrag, ut och möt era väljare. EP-valrörelsen börjar snart. Då vill vi se fulla valstugor!