Äntligen dags för valrörelse

Jag är en typiskt politiskt aktivist, jag gillar att vara ute och träffa människor, arrangera seminarium och att sammanföra människor som har samma mål för att tillsammans arbeta mot dessa. Jag tycker inte om det politiska maktspelet som väldigt ofta handlar om att behålla sina uppdrag och betydligt mindre om att påverka samhället. Den maktfullkomliga revirpinkande politikertypen göder bara politikerföraktet och tröttar ut mig.

Jag har varit kluven inför denna valrörelse och känt att det inte ska bli så roligt att kampanja. Fastän jag gjorde ett bra internt provval till stadsfullmäktige, jag hamnade på 18 plats så blev jag flyttad till plats nummer 6 i min krets. Vi har totalt 6 kretsar i Stockholm. Man menar att erfarna personer måste stå före mig och sen måste vi ha fler kvinnor på just listan jag är med på. Eftersom vi har totalt 15 mandat inklusive reserver och jag hamnade på plats nummer 18 i provvalet valde jag att inte ta någon strid när listorna skulle spikas. Jag tänker att min tid kommer i nästa val och jag är övertygad om att jag kommer att göra en bra personvalkampanj och få många kryss och då kommer jag att få fler nämnduppdrag efter valet, även om jag inte får en plats i fullmäktige. Och det känns bra i dagsläget.

Kluvenheten har nu gått över i en övertygelse om att kampanja stenhårt för att Alliansen ska sitta kvar nästa mandatperiod. När jag hör vilken retorik de grönröda använder samtidigt som dom har anpassat sig totalt till Alliansens politik blir jag uppriktigt sagt förbannad. Varför ska svenska folket luras av en socialdemokrati som inte kommer med något nytt. Det är samma gamla passiviserande bidragspolitik man går på val till nu som under Göran Persson. Precis den politik som människor röstade bort 2006 säger socialdemokraterna att vi ska återgå till. De som tjänar pengar ska betala för de som inte arbetar. Det handlar om att omfördela pengar, och som det så fint låter utjämna klyftorna. De som arbetar ska betala mer till de som inte arbetar. Samtidigt har man accepterat 95 procent av de skattesänkningar som Alliansen genomfört. Så allt är tom retorik. Varför skulle människor rösta på en total grönröd försåtlig röra när de har en Allians av fyra borgerliga partier som tagit ansvar och kommer att fortsätta göra efter valet?

Och är det någon på allvar som tror att de grönröda inte när som helst kommer att drabbas av en svekdebatt? Tror ni Lars Ohly och hans kommunistkompisar är nöjda med de grönrödas skuggbudget?