Kristina Lindsjö, som är gymnasielärare gästbloggar idag på min blogg och skriver om den debatt som blossat upp om skolan de senaste veckorna.Jag heter Kristina Lindsjö och är gymnasielärare, och jag har fått möjlighet att idag skriva på Seveds blogg om de ständigt aktuella skolfrågorna.
När Jan Björklund höll sitt sommartal på Marstrand förra söndagen så fokuserade flera medier på hans förslag att utbildningsnämnden i kommunen skall kunna besluta, om en skola begär det, att föräldrar till stökiga elever skall närvara i skolan under lektionstid. Det är ett förslag som verkar skrämma många och man talar om att det handlar om bestraffning. Jag har svårt att förstå det. För de allra flesta föräldrar så är barnen det viktigaste i livet och att se till att de fungerar socialt och även intellektuellt borde vara något som intresserar alla. Dessutom har många lärare prövat det. Jag har som lärare på gymnasiet själv varit med om att ha föräldrar i klassrummet och det var en positiv erfarenhet och hade avsedd effekt. Syftet är gott, och signalen är tydlig. Det är ett förslag som är värt att pröva innan man bara går ut och ratar det och talar om bestraffning.
Ett förslag som tyvärr inte fick lika stort utrymme i media, men som förtjänade att få det, var satsningen på en utbyggd elevhälsa. Om elever skall kunna prestera bra så är det grundläggande att de måste må bra och känna sig trygga i skolan. Trygghet och hälsa har tyvärr inte fått den uppmärksamhet som det borde få i skolans värld. Att Folkpartiet nu vill satsa 500 miljoner kronor på en utbyggd elevhälsa är väldigt glädjande. Det är viktigt att börja med de små barnen så att resurserna sätts in så tidigt som möjligt i elevernas skolgång. Under mina år som gymnasielärare har jag stött på elever som har gått nio år i grundskolan utan att få hjälp med exempelvis dyslexi, eftersom skolan inte har haft tillgång till skolpsykolog, logoped eller speciallärare, trots att grundskolan har försökt att få eleverna testade. Så får det inte vara.
Avslutningsvis vill jag även säga att det är väldigt bra att Folkpartiet vill fortsätta med sina insatser mot mobbning, för de behövs verkligen.
Kristina Lindsjö
Läs även vad Helena von Schantz skriver. Röda berget och Per Altenberg skriver också om detta ämne.
Inlägg
16 kommentarer:
Kristina, jag läste ditt inlägg med stor uppskattning. Extra roligt att du tog upp det här med mobbningen. Det är viktigt. Jag tror också att vi behöver ha ett större fokus på moral och etik i själva undervisningen om vi vill komma åt mobbning. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att understryka alla människors lika värde. I praktiken. I skolan.
Hej Helena! Tack! Vi behöver absolut ha ett större fokus på moral och etik både i skolan och i samhället i stort. Accepterar vi mobbning och annan kränkande behandling i skolan så följer den med till arbetsplatser och det är oacceptabelt. Att folkpartiet har valt att lägga fokus på att motverka mobbning är synnerligen glädjande. / Kristina
Jag håller med om att det är olyckligt att inte uttalandet om ökad elevhälsa fick mer uppmärksamhet, för det är förstås jättebra. Tyvärr är det ju ofta så att Björklunds grodor får mer uppmärksamhet än de vettiga förslagen.
I det här fallet är det ju så att Björklunds förslag inte handlar om att det ibland kan vara en god idé att ha föräldrarna med i klassrummet. Det arbetssättet har funnits i skolan i flera decenier. Björklunds förslag handlar ju om att kommunens utbildningsnämnd ska kunna TVINGA föräldrarna att vara med i klassrummet och att de ska få ersättning från föräldraförsäkringen. Det är de enda två punkter som förslaget innehåller, och jag tycker att båda är orimliga.
Ska kommunens utbildningsnämnd kunna "frihetsberöva" individer utan rättegång? Ska läraren kunna använda föräldrarna som betalda resurspersoner i klassrummet?
Det handlar inte om att jag ser medverkan i klassrummet som en bestraffning, det handlar om att föräldrar som vägrar ställa upp på detta sätt trots att skolan anser att det skulle kunna vara värt att försöka antagligen inte är lämpliga att ha med i klassrummet.
Förhoppningsvis kommer detta tvång aldrig att användas även om förslaget går igenom, så i bästa fall har det bara stulit uppmärksamheten från viktigare ämnen.
Hej Christer! Jag håller inte med dig om att det här handlar om tvång eller att "frihetsberöva" föräldrar.
Jan Björklund har vad jag vet aldrig yttrat ordet tvång när han har berättat om förslaget utan det är så som media har refererat till förslaget. Han sa dessutom i en debatt med Lars Ohly i SVT:s morgonprogram att det finns föräldrar som är olämpliga att ha med i klassrummet och därför inte bör vara där.
Att föräldrar till stökiga barn skulle användas som betalda resurspersoner i skolan håller jag inte heller med om. Så som jag ser förslaget så handlar det snarare om att få ett samarbete mellan skolan och hemmet.
/ Kristina
Samarbete med hemmet är jag helt för och har använt under många år, ibland med framgång och ibland inte, men det är alltid värt ett försök.
Men det är ju som sagt inte det förslaget handlar om; den delen av allt Björklund säger är ju bara en bakgrundsberättelse för att komma fram till de två delar som är nya. Av de två delarna så är det möjligt att ersättningen i något fall kan underlätta samarbetet, men du måste väl hålla med om att det kan uppstå besvärliga situationer om avgörandet om vem som ska få ersättning för att vara med i klassrummet lämnas över till läraren och skolledningen? Och att det kan bli en massa utredningsarbete för utbildningsnämnden om det är de som ska ha hand om det?
Citatet "I första hand bör detta ske genom en frivillig överenskommelse mellan skolan och föräldrarna. Ytterst bör dock kommunens utbildningsnämnd kunna fatta beslut om att en förälder ska delta viss tid" kommer direkt från Björklunds eget nyhetsbrev, och vad handlar det om om inte tvång? Föräldrarna gör det inte frivilligt, men kommunen beslutar att de ska i alla fall. (http://www.folkpartiet.se/Jan-Bjorklund/Nyhetsbrev/?nid=118380)
Om alla mina ansträngningar att få föräldrarna att samarbeta frivilligt i ett besvärligt fall misslyckades och min rektor kom med förslaget att vi skulle låta kommunen beordra dem att vara med i klassrummet tror jag att jag skulle fråga om h*n helt tappat vettet! Har jag inte nog med bekymmer utan motvilliga föräldrar i klassrummet?! Då får väl för sjutton rektorn se till att jag får stöd av utbildad personal i stället!
Har ni all typ av undervisning på den skolan som du jobbar på ?
Hej Christer! Visst är utbildad personal att föredra i skolans värld och i synnerhet när svåra situationer uppstår. Jag tror dock inte att Jan Björklund vill att föräldrarna skall agera elevassistenter, utan han vill att de skall vara med i klassrummet för att man skall kunna uppmärksamma något som inte står rätt till. Att en elevassistent och en förälder är med i klassrummet behöver inte vara uteslutet.
Visst håller jag med dig om att det uppstår ett problem om man inte känner till vem som skall ta beslut i frågor. Självfallet kan det bli besvärliga frågor om inte det finns regler för rektorns eller lärarens ansvar och visst kan utbildningsnämnden i en kommun få handlägga ärenden som man inte önskar sig om det inte finns tydliga riktlinjer. Här är vi överens. Mvh Kristina
Jag tror inte heller att Björklund har den intentionen, men det skulle kunna bli resultatet. Jag förstår inte varför han ska göra uttalanden överhuvudtaget när de uppenbarligen inte är genomtänkta, eller så otydliga att ingen förstår vad han egentligen menar. Det var ju samma sak med uttalandet om "heltäckande slöjor", det var inte tydligt om förbudet skulle gälla endast lektionstid eller under hela skoldagen. Vad jag vet har vi fortfarande inte fått något besked om det.
Tycker du att det är en bra idé att föräldern skall sitta med sitt barn i klassrummet för elever som går i högstadiet och mellanstadiet ?
Om man inför en tvingande lagstiftning anser du att det är rätt att av föräldern att kräva ersättning för förlorad inkomst ?
Vem skall de kräva ersättningen av ? Skolan eller staten ?
Hur gör man med elever i gymnasiet som fyllt 18 år ?
Hej essbeck!
Jag arbetar på en gymnasieskola,främst med nationella program men även på induviduella programmet. Jag anser att det definitivt är värt att pröva om det fungerar bättre med föräldrar i klassrummet vid behov så länge barnen/ungdomarna är under 18 år.
När man är 18 år så går det inte längre enligt lagstiftningen att ha kontakt med hemmet eftersom eleven blir myndig, något som ibland kan bli problematiskt. Givetvis kan man fortsätta att upprätthålla kontakt om eleven är överens med sina föräldrar och med skolan om detta.
Angående ersättningen som föräldrarna ska kunna få så måste det upprättas klara regelverk för hur det skall betalas ut och varifrån pengarna skall komma ifrån. Här behövs det en utredning!
Mvh Kristina
Kanonfint inlägg Kristina och bra debatt efteråt. Gränslinjen mellan förälders och skolas ansvar för uppfostran är verkligen viktig att debattera. Själva förslaget att kunna tvinga förälder tror jag kommer användas ytterst sparsamt för att väcka någon förälder till insikt om vad som håller på att hända med barnet. De riktiga åtgärderna kommer efter insikten.
Skolan skall hjälpa till att få eleverna att bli fria tänkande individer.
Att införa ett tvångsmedel där föräldern enligt lag tvingas att sitta med i klassrummet skickar fel signaler.
Vad skall man göra om föräldern inte kan eller vill sitta med i skolan. Skall man hämta dem med polisbil då ?
Vad skall man göra om familjen vars barn är stökigt lever i en familj där det finns stora sociala problem ?
Vilken nytta gör det ifall denna föräldern sitter med. En förälder som har stora alkoholproblem, stor psykisk ohälsa.
Säg att det finns en tvångslag som beordrar föräldern att vara med på lektionen skall man då hämta föräldern med polisbil också ?
Man måste lösa problemen i skolan genom dialog med barnet även med föräldrarna om så är möjligt.
Handlar det om inlärningssvårigheter hos eleven då får man sätta resurser till dessa elever. Kanske sätta dem i en specialklass.
Klarar inte skolan att ta hand om eleverna skall de straffas med kraftiga böter om de inte kan komma med rimliga förklaringar varför de har problem att lära eleverna det som de bör kunna.
När man får en skolpeng för varje elev och har i uppdrag att lära eleven då skall det också finnas mekanismer som drar tillbaka skolpengen ifall man inte kan visa upp ett resultat på nationella prov som är acceptabelt.
Lika väl som eleverna skall mätas med betyg skall även skolorna mätas och drabbas av kraftiga böter om de inte lever upp till att lära eleverna det som de skall kunna.
Om det inte finns något hinder idag och förälder och lärare kommer överrens frivilligt att det känns som en bra idé att sitta med sitt barn då skall det finnas möjlighet att göra det. Men tvångslagar. Nej tack.
Hej Jan!
Tack! Jag håller verkligen med dig om att gränslinjen mellan skola och föräldraansvar är svår. Förslaget om föräldranärvaro i skolan är som jag har förstått det tänkt att anvädas när det verkligen behövs hjälp för att komma till rätta med problem i skolan. Även jag tror och hoppas att det kommer att användas sparsamt. Måste även säga att din blogg är mycket intressant och full med klolka inlägg!
Mvh
Kristina
Hej essbeck!
Håller med dig om att man inte bör tvinga någon till saker och att det bästa är givetvis om hem och skola kan komma överens om att föräldrar skall vara med i skolan.
Frågan är vad man skall göra när den relationen inte fungerar?
Skulle förslaget om föräldranärvaro i skolan gå igenom så kommer det antagligen att användas sparsamt.
Jag skulle vilja ställa en fråga till dig. Du skriver att en skola skall kunna dömas till böter om den inte lyckas förmedla kunskaper till eleverna. Vem ser du som ansvarig för det? Lärare, skolan, kommunen eller organisationen/företaget bakom friskolan? Mvh Kristina
Ansvaret för att förmedla kunskapen ligger på företaget/kommunen som driver verksamheten.
Säg att eleverna presterar remarkabelt mycket sämre än vad som är acceptabel nivå av skolor utan att någon speciell anledning kan påvisas då är det självklart att skolan skall få böter för detta.
Det är som en resultaträkning man mäter prestationen, på samma sätt som eleverna får betyg får också den som driver skolan en bedöming.
Det handlar om kvalitetsäkring för elevernas skull.
Det är som vilken annan yrkesverksamhet som helst man måste knuta an resultatet till något konkret. De skolor som är duktiga på att förmedla kunskap kommer inte heller att drabbas av några böter.
Skicka en kommentar