De senaste dagarna har det varit ett högt tonläge i debatten om sjukförsäkringarna. Alliansen har sedan valrörelsen inför förra valet betonat vikten av arbete. Mängder av människor hade under Göran Perssons misslyckade år långtidssjukskrivits och förtidspensionerats. Naturligtvis var detta helt ohållbart och de som kan arbeta måste bidra till sin egen försörjning. Alliansen gör med andra ord helt rätt. Att cancersjuka har kommit i kläm är såklart tragiskt, och detta har rättats till. Människor med allvarliga sjukdomar ska självklart inte tvingas ut på arbetsmarknaden.
De rödgröna skriker sig hesa om cyniska högerpolitiker samtidigt som de är helt medvetna om att sjukförsäkringssystemet måste reformeras. Det är så lätt att plocka politiska poäng på sjuka människor men i detta fall tror jag att svenska folket genomskådar hyckleriet. Övervägade delen av svenska folket förstår att man måste arbeta för att försörja sig själv, och att det är helt ohållbart i längden när stora grupper människor lever på bidrag. Så ni socialdemokrater får lugna ner och visa tacksamhet över att Alliansen tar tag i problem som ni uppenbarligen inte klarade av att hantera.
Läs vad andra bloggare tycker: Maria Byström, Per Altenberg, Smurfgodis, Kristina, Moderata perspektiv, Ann-Marie Ekström och Lars Björndahl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
21 kommentarer:
Sjukförsäkringen är inget "bidrag" utan en försäkring som de som åtnjuter den betalat skatt till, ofta i många år. Det är meningen att den ska falla ut när olyckan är framme och personen drabbats av sjukdom.
Samma gäller för arbetslöshetsFÖRSÄKRINGEN - den betalar vi till via skattsedeln för att vi ska få ersättning om vi drabbas av arbetslöshet - något som är lätt hänt i dessa finanskrisens aldrig upphörande dagar.
Däremot kan ju bidragen i form av räddnings- och stimulanspaket till näringsliv och banker diskuteras för där kan man ju mer renodlat prata om bidrag - i synnerhet som bankerna gått med enorma vinster och ändå fortsatt höja chefernas löner samtidigt som långivningen till små och medelstora företag i Sverige ändå inte fungerat.
Se gärna också Dan Josefssons bloggpost "Svindlarna på banken"
http://josefsson.net/artikelarkiv/171-svindlarna-pa-banken.html
Utöver via skattsedeln så betalar ju var och en också extra avgifter till a-kassan.
Reformering av sjukförsäkringen var nödvändig och alliansen ska ha cred för att de vågade sig på denna heta potatis. Dock borde de låtit de ta lite mer tid eftersom oppositionen står beredda att hugga så fort det ges möjlighet. Populistiskt och dystert eftersom det största "högerhotet" vore att sjukförsäkringen kollapsade vilket är risken om man inte gör något. Vore intressant att veta vilka konkreta förändringar oppositionen tänker göra.
Nemokrati,
Ja, en tillfällig färsäkring, inte livslångt bidrag.
Och skulle inte bankernan fått hjälp hade ekonomin gått under, något som vänsterdebattörer vägrar ta till sig.
Även om vi alla som arbetar betalar, varför skulle dessa pengar gå till människor som är arbetsföra? Eller vad är det du menar?
Mvh
Seved Monke
Tippar på aktiv arbetsmarknadspolitik, satsning på offentliga jobb samt förbättrad arbetsmiljö kombinerad med skärpt arbetsmiljölagstiftning, särskilt beträffande krav på ökad personaltäthet och rörande stresshantering.
Till "Seved Monke" - när du skriver "tillfällig försäkring" så bortser du från sjukdomsförlopp som är långvariga.
Till "Seved Monke" - Du har tydligen missat alla de svårt sjuka som sannerligen inte är arbetsföra men fördenskull ändå tvingas ut i arbete. Det är inhumant och jag anser det vara ett brott mot mänskliga rättigheter. Dessutom anser jag att en regering som inte lyssnar till mängder med remissinstanser som varnat, och inte heller lyssnar till läkare som varnar för att lagstiftningen utgör suicidrisk för drabbade - skall avgå.
Tajmingen kan vara en orsak till att debatten blivit så högljudd: eftersom arbetslösheten är så hög just nu är det väldigt svårt för en som är "sjuk" att få ett arbete överhuvudtaget. Bara för att de kan arbeta betyder inte att de får ett arbete, när det finns så många "friska" att konkurrera med.
Nog är det här med långtidssjukskrivna ett viktigt problem att ta itu med, men det hade kanske behövt vänta tills man lyckats göra något åt arbetslösheten.
Hej igen!
Nej, jag har inte missat dom, min poäng är bara den att Alliansen försöker kommer till rätta med en bidragskultur som s ansvarat för under alla år som i längden är ohållbar. I ett sådant system blir är det de riktigt sjuka som kommer i kläm, när andra inte tar sitt ansvar och bidrar till samhällets bästa. Och så var det under Perssons tid. Många ville förmodlignen arbeta men blev förtidspensionärer och sjukskrivna. Och sen hade vi personer som såklart utnyttjade systemet. Det var ett sjuk system.
Heder åt Alliansen som tar tag i detta.
Seved Monke
"...bortser du från sjukdomsförlopp som är långvariga."
Det finns möjlighet till fortsatt (obegränsad tidsmässigt) sjukskrivning vid kronisk eller långvarig sjukdom (läs reglerna för h-e!). Däremot kan man inte få det för ALLA kroniska sjukdomar vilket inte är så konstigt - ska alla astmapatienter ha livslång sjukpenning? Det finns för dessa personer möjlighet till bidrag.
Skulle vara bra om vi hade sådana finanser att vi kunde erbjuda 30000 i månaden till alla sjuka, tyvärr har vi inte det och den rödgröna soppan har i dagsläget enbart skurar av uppretade anklagelser att komma med.
CASUS BELLI
Visst finns det missbruk av våra välfärdssystem. Visst ska det löna sig att arbeta. Men som humanist känns det oerhört tråkigt att man ägnar så mycket energi åt vad som måste ses som "kollektiva bestraffningar" av de som är sjuka.
Det kanske är så att de långtidssjuka till en stor del består av människor som vill och kan arbeta men inte får. Det kanske är så att de till stor del består av lata och arbetsovilliga.
Jag tror dock att det stora, stora flertalet av de långtidssjukja är SJUKA och VILL men inte kan arbeta. Jag är måhända naiv, men hellre fria än fälla som vi rättssamhällesförespråkare brukar resonera. Och de som är sjuka och stämplade som icke arbetsföra kan och ska man hjälpa! Ingen tycker väl något annat.
Jag tror på ett BRA och SOLIDARISKT välfärdsystem. Ett system som utgår från att vi alla är olika. Att vi alla försöker. Att vi alla vill vara delaktiga. Och att vi ska hjälpa varann. Låter det socialistiskt? Kanske!
Jag är helt övertygad om att de flesta håller med mig. Men att de flesta nog tycker att jag är naiv.
Hej humanist!
Jag anser inte att M och resten av alliansen ägnar sig åt kollektiv bestraffning, de försöker komma tillrätta med ett system som inte är hållbart i längden.
S och röran till vänster ser såklart sin chans att plocka politiska poäng och pratar naturligtvis om solidaritet och att Alliansen sparkar på de som redan ligger.
Som jag sa innan, det hedrar Alliansen att man har tagit tag i frågan.
Och alla kommer att tjäna på detta i längden, det kommer att berika vårt samhälle. Vi kan inte ha ett samhälle där 30-åringar blir förtidspensionärer för att de är deprimerade.
Jag föringar inte de som har kommit i kläm och människor som är allvarligt sjuka måste få ekonomisk hjälp, och kommer att få det även i framtiden. Men alla upphetsade ord från de rödgröna är simpel retorik som de hoppas går hem i stugorna.
Mvh
Seved Monke
Hej Seved! Kul att du svarade!
Jag tänker så här:
Det är hedervärt att försöka få folk friska. Det är hedervärt att ersätta människor som är sjuka. Inget parti vad jag vet har sagt emot detta!
Att sänka ersättningen för de som är sjuka är inte hedervärt. Att tvinga folk till sjukskrivning är inte hedervärt.
Nu kanske inte samhället har råd att ersätta de sjuka lika frikostigt som förr. Eller i vart fall inte anser sig ha råd.
Men det är inte det man diskuterar.
Husmarks-Persons självmål har självklart givit de rödgröna en himla massa gratispoäng. Självmålet försöker man nu rätta till. Och de rödgröna försöker självklart strö salt i såren.
Men till saken. Jag pratar om människosyn. Ett antal (hur många?) som missbrukar systemet förstör för de andra. De drabbas nu av sänkt ersättning = kollektiv bestraffning eftersom andra drabbas.
Men de som inte FÅR jobba trots att de vill? Är de många? Hur svårt är det att lösa detta problem UTAN att sänka ersättningen till de långtidssjuka?
Jag är inte så insatt i dessa frågor. Jag har inga siffror. Jag känner INGEN som lever på sjukbidrag eller sjukersättning som inte är sjuk. Jag känner dock inte så många. Men jag har hört talas om några som jobbar svart och är sjukskrivna. Det gör INTE att jag tycker att de få jag känner ska ha sämre ersättning. Jag tycker att man, tyvärr, ska kontrollera lite mer. Men det känns inte bra att förespråka övervakningen. Men hellre det än kollektiva bestraffningar!
Hej igen!
Jag är inte heller expert på siffror men uppenbarligen går fler från sjukersättning till jobb när ersättningen blir lägre. Så då kan man ju fråga sig hur sjuka de egentligen är?
Vi bor i ett land med väldigt bra vård, en välfärd många andra länder bara kan drömma om, och ändå är det så många som varit sjuka. Det är något som inte stämmer och det system vi har haft i många år har inte varit hälsosamt. Och som jag säger, i längden ohållbart.
Med en önskan om en trevlig helg!
Seved Monke
Jag satt i en av de många socialförsäkringsnämnderna förra mandatperioden. Det var det djävligaste uppdrag jag någonsin haft.
Otaliga var de som bad på sina bara knän om att få vara sjukskriven en period till och inte överföras till sjukersättning. De ville få en chans till att komma tillbaka till arbetslivet. Var de inne på sin andra period hissades röd flagg, men några fick en chans. Var de inne på sin tredje period var det i princip kört och de blev förtidspensionerade. Det var ett otal gånger som jag reserverade mig mot besluten och blev väldigt osams med den S-märkta ordföranden.
Det systemet som sossarna använde sig av var fruktansvärt grymt mot en massa människor. Alla de som ville komma tillbaka om så bara på deltid.
Jag lyssnade en gång på Peter Brusén som bröt ryggen i en dykolycka och blev förlamad från midjan och neråt. Han berättade om hur uppvaktad han blev av FK för att acceptera en permanent sjukpension. Han rev blanketten för han var överens med sin arbetsgivare om att det nu var läge att gå från 50 till 75%. Målet var 100% längre fram.
Jag tycker som Seved att det var både modigt och bra att alliansen vågade ta i frågan för att ge människor en chans.
Hej!
Det är många kloka och del mindre välgrundade tankar som förts fram här bland kommentarerna. Jag instämmer verkligen i behovet av reformeringen. Känner att det tyvärr är på sin plats att påpeka något som borde vara självklart, men som alla som kritiserar Alliansen inte tycks känna till. Sjukförsäkringen är inte en försäkringsersättning som utgår bara för att man är sjuk; man måste vara sjuk OCH ha en nedsatt arbetsförmåga!
Detta med nedsatt arbetsförmåga tyckas alltid "glömmas bort". Man kan vara sjuk eller ha en funktionsnedsättning till följd av sjukdom men ändå ha en god arbetsförmåga!
Se även min tidigare blogg: http://bjorndahl-moderat.blogspot.com/2009/12/ratt-och-fel-om-sjukforsakringen.html
Till "Seved Monke" - "Bidragskulturen" tycker jag bankerna och det internationella näringslivet står för. Varför tror du annars att till och med en högerkonservativ president som Sarkozy vill sätta ner foten och kräva motprestationer. De miljarder som gödslats över ett näringsliv och en affärsmoral som lämnar allt i övrigt att önska gör att vi andra plundrats på skattepengar. När jagas dom bidragsfuskarna? Och när får vi tillbaka våra skattepengar så att vi kan återgå till en välfärd som fungerar. Vad näringsliv gjort globalt är att utplundra länder på skattepengar - vinsterna har privatiserats och förlusterna socialiserats. Till och med i sådan grad att flera världsledare nu kräver ändring - och en reglerad kapitalism. Oreglerad har den nämligen aldrig någonsin fungerat. Det blir enorma lidanden för befolkningar, svältlöner osv.
Det är nämligen inte moraliskt att ta emot statsunderstöd och sen fortsätta ta ut bonusar, höja chefslöner och riskspekulera. Men det är precis vad det internationella näringslivet och bankväsendet gjort. Man kan därmed med fog säga att de personifierar själva innebörden av ordet bidragsfusk.
Tack Ann-Cathrin och Björn för kloka inlägg. Det viktigaste måste såklart vara att se till att de som kan bidra bidrar. Att tvinga ut folk i utanförskap är föröande för Sverige. Vore bra om vänsterdebattörer kunde se helheten och inte bara försöka plocka billiga politiska poäng på undantag som säljer många lösnummer åt kvällspressen...
Och Nemokrati, din svada om näringslivet, kapitalismen och hat mot höga chefer har inget som helst med mitt blogginlägg att göra.
Med en önskan om en forsatt trevlig kväll!
Seved
Till "Seved Monke": Så när det gäller "bidrag" så menar du att orättvisor inte får diskuteras.
Märklig ordning.
Man skall då enligt dig inte påpeka att sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring är försäkringar och inte bidrag.
Och påpekar man de enorma statsbidragen till banker och näringsliv - vilka faktiskt är bidrag, som oerhört många människor i samhället anser orättmätiga, inklusive den franske högerkonservative Presidenten Sarkozy - så uttrycker man enligt dig 'hat' mot höga chefer.
Måste tyvärr säga att din tolkning är kontroversiell. Det råder alltså delade meningar.
Skicka en kommentar