Seved Monke till stadsfullmäktige 2010

Jag kandiderar till stadsfullmäktige i Stockholm för Folkpartiet Liberalerna i valet 2010. Det interna provvalet till stadsfullmäktige börjar idag och alla folkpartister i Stockholm får en katalog där alla kandidaterna presenteras. Provvalen är vägledande för nomieringskommittérna när de ska spika listorna till riksdag, län och stad.

Jag skulle bli glad om du som har möjlighet vill kryssa mig i provvalet.

Nedan kan du läsa om vilka frågor jag driver och kommer fortsätta driva om jag får förtroendet att sitta i stadsfullmäktige under nästa mandatperiod.

De Stockholmsfrågor jag brinner för är stadsbyggnads-, miljö- och trafikfrågor. 20000 människor flyttar till Stockholm varje år och Stockholm står inför stora utmaningar. Jag är övertygad om att Stockholm kan växa utan att den unika stadsmiljön förstörs.

Miljön kommer vi att klara även om Stockholm expanderar. Stockholm kommer även i framtiden att vara en av världens vackraste städer. Genom att bygga klimatsmarta hus, prioritera kollektivtrafik, båttrafik och cykeltrafik kan vi klara miljöutmaningarna trots en befolkningsökning.

Kollektivtrafiken måste byggas ut i en snabbare takt och främst då genom spårbunden trafik ovan jord. Vattnet måste också utnyttjas mer för persontrafik. Det måste vara mer lönsamt att köra bilar som inte drivs på fossila bränslen.

Bygg bort otryggheten genom att bygga kvartersstad även utanför tullarna. Bygg ihop förortsområdena och underlätta kommunikationen mellan förorterna så att integrationen går snabbare. Bygg även höga hus utanför tullarna. Eftersom fler och fler Stockholmare cyklar behövs fler och säkrare cykelbanor.

Läs mer i denna blogg om du vill veta mer om mina åsikter och de frågor jag driver. Etiketterna finns till höger.

Man slänger inte mat!

"Man slänger inte mat!" Det sa alltid vår mattant när vi inte hade ätit upp det som låg på tallriken. Jag minns att hon var ganska sträng och man blev lite rädd. Jag och 80 andra elever gick på Odarslövs skola i Lund. Maten var alltid jättegod och den tillagades på Svenshögsskolan fem kilometer bort och kördes sedan till vår lilla byskola som var för liten för att ha eget kök. Svinnet var minimalt.

Idag kan man läsa om att det i skolorna slängs mat för minst 200 miljoner kronor varje år. Lyckas man minska svinnet, skulle man förutom att spara väldigt mycket pengar, minska miljöbelastningen med upp till 30000 ton koldioxid per år.

Anledningarna till svinnet är många. För dålig miljö, för långa köer, för korta luncher, kunskap och inte minst matens kvalitet. Och ju äldre eleverna blir ju mer mat slängs. I grundskolan är det sex procent av maten som går till spillo och på gymnasieskolan så mycket som 20 procent.

Ett förslag på att minska tallrikssvinnet är att ha en person som lägger upp maten. Sen får de som inte blir mätta be om mer mat. Så var det när jag gick i skolan och det fungerarde bra, vi slängde knappt någon mat. Men detta kräver att lunchen är längre än 30 minuter. Om jag inte missminner mig så hade vi timmes lunch i grundskolan och 40 minuter på gymnasiet.

Det är bra att Naturvårdsverket har gjort denna undersökning så att frågan kommer upp på agendan. Vi måste bli medvetna om det vansinniga att varje dag slänga mat. Att vara effektiv och ha stordrift kan bli extremt ineffektivt. På samma sätt som vi måste ha en diskussion om den undermåliga mat vi serverar våra gamla på hemmen bör vi disktuera hur vi ska lösa matsvinnet i våra skolor.

Läs vad andra bloggar tycker om slöseriet: Mollys Hälsoblogg, Hobab, Från min horisont och Skogens drottning.

Andra liberala bloggar: Per Altenberg, Adam Cwejman, Frihetlighet, Mark Klamberg och Madeleine Sjöstedt.