Om Miljöpartiet och deras religiösa fanatism

Bard, Beijbom, Laakso och Svensson skriver idag på Expressen en mycket läsvärd artikel om Miljöpartiet och varför ingen av dem kan tänka sig att lägga en röst på detta parti.

Första kvällen i Almedalen

I går kickade Almedalen igång. Vi började dagen med att vara med som publik på JMWs talkshow om sociala medier. Martin Gelin och Alexander Bard var inbjudna gäster. Martin som är de ansvarig för de grönrödas sociala medier verkade inte ha hamnat på rätt jobb, åtminstone gav han inte sken av det igår. Alexander gick loss som vanligt och berättar vad som kommer att hända och varje gång han siar om framtiden så slår det in.

Sen var vi hela dagen på stranden, det måste varit en av sommarens varmaste dagar. Vi hann precis ner till Almedalen när Fredrik Reinfeldt höll sitt tal. Onekligen hade någon retorikexpert sagt åt honom att vara lite mer folklig och dra några skämt. Det fungerade, han fick publiken med sig. Och jag tror inte heller att svenska folket vill ha höjda skatter. Uppriktigt sagt så kan jag inte förstå hur någon kan tänka sig att lägga sin röst på Mona Sahlin, Thomas Östros när vi har Fredrik Reinfeldt och Anders Borg. Och Lars Ohly. Tyvärr är det inte ett skämt, han kommer att få en ministerpost i nästa regering. Jag har aldrig sett så mycket folk i Almedalen.

På kvällen åt jag middag på Munkkällaren med Annika Beijbom, Alexander Bard, Markus Förberg, Jan Söderqvist och Linus Eriksson. Det var mycket trevligt. Vi sprang på Mary X Jenssen och hennes familj vilket var mycket trevligt. Efter middagen hann jag träffa mina goda vänner Isabel, Per och Anna. Vi tog en drink och sen gick jag hem. Jag tror jag somnade innan kl 11. Idag ska jag gå på seminarium, dela ut flygblad för vårt seminarium i morgon tillsammans med mina kollegor och däremellan ta ett dopp. Det känns tropiskt ute, det är helt fantastiskt.

Gravitonas, Alexanders nya band har släppt sin första singel

Strålande stämning bland Stockholms folkpartister

Igår var jag och Alexander Bard på Stockholmskonferensen som är ett årligt återkommande Folkpartiarrangemang. Det var knökfullt, stämningen var på topp hela dagen och tre av våra ministrar var där. Vår partiledare tillika skolminister Jan Björklund inledningstalade och jag måste säga att han är mycket bättre och mer underhållande när han inte har manus.

Jag gick bland annat på ett seminarium som handlade om Stockholms utveckling med kultur- och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt som var riktigt givande. Stockholm är en unik stad som växer väldigt fort. Utmaningen är att behålla stadens skönhet och samtidigt låta staden växa. Folkpartiet i stadshuset säger ofta nej till överhastade projekt, till exempel den gigantiska badringen som skulle läggas i riddarfjärden för några år sen. Badhuset hade förstört vyn totalt och därmed en del av Stockholms unikhet.

Adam Cwejman, LUF-ordföranden, höll ett riktigt bra anförande. Jag anser att Adam har stor potential, men folkpartiet måste bli bättre på att lyfta fram unga kandidater. Idag är det en skrämmande liten del av unga människor som uppger att dom kommer att rösta på Folkpartiet och detta är ett stort problem för framtiden. Vi behöver unga ambassadörer som för fram vår politik. Men jag är övertygad om att Adam och LUF kommer att bidra till att FP gör ett bra val bland förstagångsväljarna. LUFarna är taggade och fulla med självförtroende och bra idéer, i förra veckan hade dom en kampanj som resulterade i 140 nya medlemmar på en dag.

Birgitta Ohlsson höll ett otroligt anförande. Är det något den tjejen kan så är det att väcka känslor, jag vet ingen politiker som brinner så för sina frågor som hon gör. Jag är otroligt stolt och glad över att Birgitta är EU-minister och kommer att bli väldigt förvånad om inte Birgitta blir vår nästa partiledare.

Martin Ängeby, generalsekreterare för SILC höll ett kort men kärnfullt anförande om politiska fångar på Kuba och betonade hur viktigt det är att vi liberaler står upp mot alla former av diktaturer och förtryck.

Tack Isabel Smedberg Palmqvist, Moa Bäckström, Per Hammar och alla ni andra som gjorde Stockholmskonferensen till en så lyckad dag.

Mer bloggat om folkpartiaktiviteter: Annika Beijbom och Carina Boberg.

FP-bloggar och deras inflytande...

Idag publicerades en lista på folkpartistiska bloggar utifrån vilket inflytande de har i bloggossfären.

Mark Klamberg, med en självklar förstaplats, är den starkaste lysande stjärnan på FPs blogghimmel. Han gjorde en otrolig insats i FRA-debatten och är en av mina store förebilder när det gäller att driva opinion på nätet.

En annan fantastisk person som jag vill uppmärksamma är Amanda Brihed på fjärde plats. Amandas insatser under FRA-debaclet med nätverket Svart måndag är otroliga. Jag har Amanda mycket att tacka för och hon är en stor inspirationskälla för mig när det gäller bloggande och sociala medier.

Jag vill också lyfta min gode vän Sebastian Hallén som bloggar från Kalmar, som hamnar på plats åtta. Sebastians blogg blandar friskt lokalpolitik med rikspolitik, musikvideos med ideologiska debatter. Hans är helt orädd och har en vass penna. Det behövs fler som Sebastian i politiken, personer som säger vad dom tycker utan att vara rädd för repressalier från etablissemanget.

Liberati på plats sex är inte att förglömma. Detta nätverk som startades av Alexander Bard för ett och ett halvt år sen har retat upp halva folkpartiet och resten av Sveriges politiker. Jag bloggar själv på Liberatis hemsida emellanåt och jag tror framtiden kommer att handla mycket om just kollektivbloggande. Alexander Bard är en av de smartaste och mest framsynta människor jag känner och jag känner det som ett stort privilegium att vi är vänner.

Jag hamnade själv på en sjundeplats och jag är mycket nöjd med det resultatet. Min blogg har inte funnits så länge och jag har ingen politisk plattform i traditionell mening. Så jag är stolt över att jag nått ut i det enorma mediebrus som finns idag.

Min gode vän Per Altenberg hamnar på plats nio. Om ni är intresserade av ekonomisk politik är hans blogg en av Sveriges bästa.

Sist men inte minst måste jag hissa Martina Lind, en otroligt skärpt tjej som står bakom både inflytande.se och politometern.se. Jag känner inte Martina personligen än, men hennes drivkraft verkar onekligen vara att vitalisera det politiska samtalet genom internet och hon jobbar stenhårt för att alla som vill ska kunna delta i debatten. Internet är onekligen ett forum där alla kan komma till tals och detta är fantastiskt för demokratin. Vi behöver fler människor som Martina Lind och Ted Valentin, som gör livet enklare för oss som har ett starkt engagemang men som inte är så bevandrade i själva tekniken. Om du bloggar politiskt och inte än har lagt in din blogg på politometern så gör det så snart som möjligt.

Det ska bli spännande att se hur den totala listan ser nu när den presenteras på fredag. Jag är övertygad om att Mark Klamberg kommer att ligga riktigt bra till för att vara en av de tio mest inflytelserikaste politiska bloggarna i Sverige.

Läs vad andra bloggare skriver om FP-bloggarnas inflytande på Internet: Annika Beijbom, Mattias Lönnqvist, Christer Sörliden och Rasmus Jonlund.

Alexander Bard och Jan Söderqvist

Alexander Bard och Jan Söderqvist skriver idag om folkhemmet på Newsmill. Ni kan läsa artikeln här eller här.

Tommy Rydfeldt kommenterar om vem som SD tar röster ifrån här.

Läs även vad andra bloggare tycker: Olssons blogg och Runo.

Alexander Bard gästar Stureplanscentern...

Alexander Bard gästar Stureplanscentern på tisdag nästa vecka. Tema: Den nya svenska frihetsrörelsen. Välkommen till Restaurang Republik på Tulegatan 17, tisdagen den 19:e januari kl. 19:00!

Om sprutbytesprogram i Stockholm

Fyra vänner i Liberati skriver på Politikerblogen om vikten att snarast införa ett sprutbytesprogram i Stockholm. Ni kan läsa artikeln här.

Sebastian Hallén bloggar också om detta och World AIDS Day.

Brit Stakston om sociala medier...

Igår var jag på ett mycket bra Liberala Klubbenarrangemang. Talare var bland andra Alexander Bard och Ulf Öfverberg. Per Altenberg modererade. Otroligt skärpta Brit Stakston var där och hon twittrade under seminariet och skriver sedan bland annat om detta i ett blogginlägg. Ni som är intresserade av politik och sociala medier bör läsa detta.

Om sprutbytesprogram..

Erik Wassén, Amanda Brihed, Alexader Bard och jag, alla folkpartister, skriver idag på DN debatt om sprutbytesprogram i Stockholm. Våra ansvariga politiker måste tänka om! Länka gärna till artikeln!

Läs vad andra bloggare tycker: Andreas Bergström, Per Ankarsjö, Gustav Andersson, Peter Andersson, Germania, Andreas blogg, Waldemar Ingdahl, Amanda Brihed, Louise Persson och Dick Erixon.

Pride nästan slut

Pride är nästan slut, i alla fall för mig. Ska bara hämta folkpartiets grejer i tältet och köra dem till kansliet. Det har varit intensivt men jättekul. Våra seminarier var bra och välbesökta, vädret var helt ok förutom när den lille norrmannen som vann schlagertävlingen skulle sjunga, då öppnade sig himlen och nästan dränkte schlagerhomosarna som tappert stod kvar.

Det var också kul att min strejta barndomsvän Henrik som är snickare kom upp till Stockholm denna helg och och hängde med oss i parken. Han hade jättekul.

Vi hade (äntligen) fått tillräckligt med pengar för att ha ett fint tält inne i Pridepark. I vanliga fall brukar det vara väldigt stökigt och massor med informationsblad överallt. Vi valde i år att hålla det enkelt och då hölls det också rent.

Paraden var också bra. Vi hade en fin veteranbil och alla var glada. Nyamko Sabuni, Lotta Edholm, Barbro Westerholm och flera andra av våra folkvalda gick med i tåget. Och Alexander Bard såklart.

Nästa år ska jag lobba för att det finns en sektion som heter "Stolta heterosexuella". Då kan alla ni som står och tittar på istället gå med i paraden, ni slipper "bekänna färg" och gå under till exempel arga anarkisters banderoll. För vi vill att ni ska gå med, det handlar om mångfald, acceptans och tolerans. Detta rör alla människor inte bara HBT-personer. Och visst ser de som går i paraden ut att ha mycket roligare än de som bara står och tittar på. Så häng med nästa år!

Denna jävla heteronorm...

Foto: Karin Thorsell, Tidningen NU


Igår var jag samtalsledare på ett seminarium i Pridehouse. De som satt i panelen var Amanda Brihed, Alexander Bard och Louise Persson.

Vi diskuterade hur kampen går vidare för de som inte lever i normen efter införandet av könsneutralt äktenskap. Normen i Sverige är mamma, pappa och barn. Pappan tjänar pengar, mamman tjänar mindre pengar och barnen blir i vissa fall sunda individer. Vi som inte passar in i normen är det ok att snacka skit om och osynliggöra, en klassisk härskarteknik. På så sätt behåller de som tjänar på normen, heterosexuella män, sin maktposition. Och vi som inte är heterosexuella män hjälper dem i sin strävan genom att spotta på varandra. Kvinnor rackar ner på kvinnor, bögar snackar skit om flator, bögar och flator snackar skit om transsexuella. Här måste vi som inte lever i normen förstå att vi bara spelar heteromännen i händerna. Vi måste förstå att om vi ska påverka vår framtid måste vi tillsammans arbeta mot samma mål. Detta är inte så svårt att förstå.

Det som däremot är oförståligt och bisarrt är de kommentarer som vi fyra fick när vi skrev ett Pridemanifest som i förrgår publicerades på Newsmill. Människor, mest strejta män, går i taket och skriver helt fantastiska saker. Gå in och läs, man tror man har hamnat på en Finlandskryssning med Sverigedemokraterna.

På vilket sätt hotar vi dem? Hur kan en strejt människa bli provocerad av att en människa som blir kär i en människa av samma kön vill ha samma möjligheter? Vi vill ju inte ta era rättigheter från er, vi vill ju bara ha samma rättigheter! Handlar det om att ni känner att fler vill vara med och sätta agendan och ni blir oroliga för att er värld ska rasa ihop? Förmodligen. Är ni patetiska? Ja faktiskt.

Och en uppmaning. Kan ni inte vara så pass strejta och maskulina att ni slutar skriva anonymt. Det är så otroligt tråkigt att inte veta vad det är för finnig rasist man chattar med.

Nu ska jag på ett seminarium med bland andra Anna Steele Karlström. Och sen ska jag har roligt hela kvällen med mina vänner i Pridepark.

HBT-rörelsen och heteronormen

Idag skriver Amanda Brihed, Alexander Bard, Louise Persson och jag om årets pridetema på Newsmill. Ni kan läsa artikeln här.

Missa inte vårt seminarium med ovan nämnda deltagare i morgon onsdag på Kulturhuset: "HBT-kampen efter könsneutralt äktenskap", Klarabiografen kl 16.15-17.45.

Alexander Bard och Jan Söderqvist

Alexander Bard och Jan Söderqvist skriver i Sydsvenska Dagbladet om framtidens liberalism.

Folkpartiet, förnyelse eftersökes!

Jag är den typen av politiskt aktiv som menar att den bästa möjligheten att påverka vårt samhälle är att vara med i ett politiskt parti.

Står man utanför kan man påverka till viss del genom att väcka debatt, men ska man verkligen påverka politiken är det anser jag det är bättre att vara med än stå utanför.

Jag är medlem i Folkpartiet eftersom det är det parti som står mig närmast. Jag tror på liberalismen som för mig innebär att människor kan påverka och leva sitt liv efter egen förmåga utan inskränkande pekpinnar från makthavarna. Folkpartiet är också det parti som historiskt gjort med för HBT-människors rättigheter. Vi har också högt till tak inom vårt parti, och välkomnar kontroversiella personer som Alexander Bard och Amanda Brihed.

Folkpartiet har de senaste tio åren hamnat på fel spår. Istället för att i all politik utgå från en liberal utgångspunkt har man försökt locka väljare genom att leka polis och ställa krav. Krav på invandrare, krav på arbetslösa, krav på studenter osv.. För mig har denna politik inte i ett liberalt parti att göra. För mig handlar liberalism om att ge alla människor, invandrare, HBT-personer och infödda svenskar samma möjligheter och inte om att ställa krav.

P g a ovan nämnda har folkpartiet bland annat misslyckats med att locka unga väljare. Detta är förödande i längden. Vi måste ha en poltik som unga idag kan identifiera sig med. Vi måste framför allt förstå hur unga idag lever stora delar av sina liv på internet och det är där vi måste möta dem. Som det är idag finns folkpartiet och alla andra partier på internet, men man möter inte sina eventuella väljare på nätet, man kommunicerar inte med dom. Detta gör att unga idag istället vänder sig till andra forum där de kan umgås, föra fram sina åsikter och påverka.

Om vi ska lyckas locka unga människor anser jag, förutom att vi måste kommunicera och lyssa på dem, att vi måste förändra vår politik på följande områden:

Internetpolitiken. Vi måste vara den röst som värnar om den personliga integriteten, både i den fysiska världen och på internet.

Jobbpolitiken. Vi måste göra det lättare för unga människor att få ett jobb.

Miljöpolitiken. Denna fråga engagerar alla människor, även unga. Vi har ett lysande miljöprogram, men ingen högt uppsatt förtroendevald som driver frågorna.

Bostadspolitiken. Vi måste ha en fungerande bostadsmarknad så att unga i städerna får möjlighet till eget boende.

I Stockholm märker jag som aktiv i FP en tydlig förändring och en återgång till de liberala kärnvärdena, till stor del p g a nätverket Liberati. Men för att folkpartister i resten av landet också ska hitta tillbaka till liberalismen krävs att partiets talespersoner slutar komma med vansinniga förslag som barndomstolar och annan idoti. Vi måste bevisa att vi är liberala och driva en politik utifrån liberal ideologi.

Varför heter vi folkpartiet Liberalerna om vi inte driver liberala kärnfrågor?

Om behovet av en ny offentlighetsprincip..

bloggar Johan Bergelin, Alexander Bard, Jussi Karlgren och Amanda Brihed på Liberatis hemsida idag.

Artikel om Liberati på Politikerbloggen idag.

Jag och Martin Ängeby skriver idag på Politikerbloggen om varför FP behöver nätverket Liberati.

Sverigedemokraterna och svenskhet

Idag skriver Martin Ängeby, Louise Persson, Alexander Bard och jag om Sverigedemokraterna i en artikel som publicerats på Newsmill. Den ligger också uppe på Liberatis hemsida.

Sossarna rasar, Moderaterna växer

I DN idag kan man läsa om att väljarflykten från S fortsätter. Som jag skrev i mitt blogginlägg den 12/4 tror jag fortfarande att Wanjas personliga val att sitta kvar äventyrar hela arbetarrörelsens framtid. Läget ser mycket mörkt ut för de rödgröna. Vi är mitt uppe i den värsta ekonomiska krisen sen 30-talet och det borde vara att slå in öppna dörrar men istället har man det senaste året förlorat ett försprång på 19 (!) procentenheter.

Vi får också via en intervju i SvD reda på att Margot Wallström inte kommer att göra en comeback inom S. Detta är naturligtvis förödande för Mona, Margot är en av våra mest folkkära och populära politiker. När hon slutar som EU-kommissionär och säger att hon inte vill ha en aktiv roll i S så blir det ännu en symbol för att starka socialdemokrater vänder partiet och framför allt Mona ryggen.

Nu kommer mina bloggande kollegor hävda att opinionsmätningen inte alls visar att Alliansen leder för KD ligger under riksdagsspärren. Detta är såklart sant, hade det varit vad idag hade de rödgröna segrat. Men tror någon på allvar att inte tillräckligt många moderater kommer att rösta på KD så att M får behålla riksdagsmajoritet? Det enda som kan göra att KD åker ur är att M växer sig så starka att de kan behålla makten enbart med hjälp av Folkpartiet och Centern. Jag tror inte detta kommer inte att hända 2010. Någon som sätter emot?

Men det är ett problem för de små partierna i Alliansen. De får mycket liten uppmärksamhet och om Alliansen ska sitta kvar måste M bli mer generösa mot sina kollegor.

Valet 2010 verkar bli en upprepning av valet 2006, en maktkamp mellan vilken av moderaternas och socialdemokraternas partiledare som är bäst att leda Sverige. Denna gång får Reinfeldt möta en svag Mona Sahlin, med en extremt kritiserad LO-ordförande som side-kick, istället för en självgod och trött Göran Persson.

Vem som kommer att vinna de debatterna råder det inte så stort tvivel om.

För övrigt har Alexander lagt upp en väldigt underhållande länk på Liberatis hemsida.